Arealen av traditionellt skötta ängs- och betesmarker har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet. Forskningsrapporter under senare år visar att kraftledningsgator har fått en viktig funktion och utgör numera en del i en grön infrastruktur av gräsmarker. Exempelvis har flera rödlistade arter, främst bland kärlväxter, fjärilar och skalbaggar som vanligtvis lever i jordbrukslandskapet, sin hemvist i kraftledningsgator. Det är bland annat de återkommande röjningarna i ledningsgatorna som bidrar till detta, genom att miljöer skapas som liknar de som uppstår vid slåtter och bete.

– Flera av de rödlistade arterna gynnas av hävd, det vill säga skötsel av ett område genom slåtter, bete eller annat som ser till att växtligheten inte blir för hög. Dessa arter föredrar solljus och trivs inte i områden som är för skuggiga eller har för tät växtlighet, berättar Kristin Olovsson, tillförordnad avdelningschef och skoginspektor på Vattenfall Services.

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ges ut av SLU Artdatabanken. Listan visar dessvärre att antalet rödlistade arter har ökat gradvis de senaste 20 åren. För att värna den biologiska mångfalden har exempelvis Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät genomfört artinventeringar av kraftledningsgator med syfte att identifiera och ta fram särskilda skötselanvisningar för att bevara och stärka de artrika områdena.

– Det grundläggande syftet med skötsel av kraftledningsgatorna handlar om elsäkerhet, men i samband med ordinarie underhåll utför vi även särskild skötsel för att värna om olika arter och deras livsmiljöer, förklarar Kristin Olovsson.

Olika åtgärder utifrån inventeringen

De naturvärdesobjekt som identifierats vid en inventering tilldelas en naturvärdesklass. Beroende på vilken naturvärdesklass ett visst område har, finns olika åtgärder. Patrullstigen är den del av kraftledningsgatan som röjs mest omsorgsfullt och med tätast intervall, vart fjärde år.

En åtgärd är att bredda patrullstigen med några meter och ta bort röjningsavfallet. Genom att ta bort röjningsavfallet från det artrika området minskar kvävetillförseln, som på så sätt gynnar ängsarterna. I region- och stamnätet röjs dessutom hela skogsgatans bredd – cirka 40 meter – vart åttonde år, med undantag för mindre avvikelser i olika delar av landet.

– I områden med den högsta naturvärdesklassificeringen görs en större anpassning av åtgärder utifrån den specifika platsen. Det kan exempelvis handla om att skapa solexponerade gläntor där bland annat den rödlistade väddnätsfjärilen trivs. Vi kan även dra ihop ris och virke till faunadepåer som placeras i solljus, och skapar utmärkta boplatser där olika insekter trivs, berättar Kristin Olovsson.

I kraftledningsgatorna finns också andra naturmiljöer där hänsyn ska tas vid röjning, exempelvis våtmarker, bergbranter, vattendrag och skyddade områden såsom naturreservat.

– För att säkerställa att underhållet utförs korrekt genomför vi uppstartsträffar ute i fält där Vattenfall Services projektledare tillsammans med de skogsarbetare som utför underhållet går igenom vad som ska göras. Arbetet följs sedan upp genom kontroller, avslutar Kristin Olovsson.

Faktaruta

Rödlistade arter

Enligt Naturvårdsverket finns över 5 000 rödlistade arter i Sverige. En vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt. Även arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst, kan bli rödlistade. Några exempel på rödlistade arter är väddnätsfjäril, jättepraktbagge, ängsklint, grönfink, skogshare, fjällräv och ål.

Källor: www.naturvardsverket.se/amnesomraden/arter-och-artskydd/ och www.artdatabanken.se.